Avancerat, Sökmotoroptimering

Pagerank Sculpting Silo-metoden

14 september 2009

Det är på tiden att jag skriver en lite mer avancerad post så att ni kära läsare som redan kan sökmotoroptimering får ut lite av bloggen också. Vi ska alltså få en chans att titta på lite mer komplex On Page och vad som på engelska kallas Siloing, jag har valt att översätta det till Silo-metoden. Det är en form av Pagerank Sculpting, alltså att styra kraften internt på siten för att fokusera på de viktiga sökorden. Det är faktiskt inte så komplext som det låter men sanningen är att de tester jag gjort fått väldigt blandade resultat, de  är tämligen svåra att mäta och vi uppmuntrar inte våra kunder idag att arbeta på det här sättet. Detta för att vi inte kan påvisa att det faktiskt blir några bättre resultat.

Jag har tidigare skrivit om Pagerank Sculpting och intern nofollow. Det vanligaste sättet som folk jobbat med Pagerank Sculpting har helt enkelt varit att sätta nofollow på vissa interna länkar i tron att de övriga på det viset skulle få mer kraft. Matt Cutts har förklarat att det helt enkelt inte fungerar så och att den modellen är kraftigt förenklad (och felaktig). Det betyder iofs inte att Pagerank Sculpting i sig inte fungerar, det betyder bara att man inte kan göra det genom att sätta nofollow.

Personligen tycker jag inte om att prata för mycket om Pagerank eftersom det är en gammal modell men det är den gängse terminologin när man pratar om sånt här så jag antar att jag får rätta in mig i ledet, tillfälligt åtminstone. Till att börja med ska vi titta på grunderna i Pagerank Sculpting för att sen gå in på Silo-metoden, om du redan har klart för dig hur Sculpting fungerar kan du helt enkelt hoppa vidare i artikeln till rubriken Silo-metoden.

Vad är Pagerank Sculpting?

Pagerank Sculpting går alltså ut på att få kraften (i fortsättning kallar jag det motvilligt för Pagerank) att flöda på ett så bra sätt som möjligt inom din site. Det allra enklaste är att man inte vill slösa bort Pagerank på sånt som uppenbart inte är till nytta, vem vill t ex ta positioner på sökord som ”Kontakt” eller ”License Agreement”. Man vill alltså att det inte ska flöda länkkraft till dessa sidor utan att den istället ska fokusera på de viktiga sidorna på siten. Under en lång period har sökmotoroptimerare helt enkelt bara satt nofollowtagg på dessa sidor men det har visat sig vara dumt, bara för att man sätter nofollow betyder det ju inte att övriga länkar får del av den pagerank som annars skulle hamnat på dessa sidor.

Vi ska ta en lite närmare titt på hur Pagerank fungerar för att kunna gå djupare in på hur man skulpterar den. Pagerank-algoritmen är ganska enkel, man går helt enkelt igenom alla länkar på Internet (litet jobb) och räknar ut hur mycket total länkstyrka som pekar in till en given sida, sidor med hög Pagerank ger också mer Pagerank i sina länkar. Det här har de flesta koll på men jag tänkte att det var bäst att nämna för att kunna gå vidare.

Den uppmärksamme förstår snabbt att den beskrivning jag gav inte räcker till, om man då skulle ha tre siter som man länkar ihop så att A länkar till B, B till C och C till A så skulle man få en oändlig loop. Om man då skjuter till Pagerank genom lite länkar från andra siter skulle de här växa sig enormt starka och så får det ju uppenbarligen inte fungera. Alltså finns en funktion som gör att länkarna inte skickar hela kraften vidare, i originalutförande var det 85% av kraften som transporterades i länkarna men jag tror att det med tiden minskat.

Om du har en sida med Pagerank 5 kan den alltså dela ut 85% av den kraften på de länkar som finns på sidan. Nu är Pagerank inte en rak skala så det är lite krångligt att prata om hur mycket 85% av Pagerank 5 är. Vi kan istället kalla det för styrkan av 100 länkande siter. Sidan har PR5 och det motsvarar 100 inlänkar (det här är kraftigt förenklat men duger bra för exemplet) det betyder att den kan dela ut kraften av 85 inlänkar på de utlänkar som finns på sidan (externa eller interna). Om sidan har 10 länkar så betyder det att kraften av 8,5 länkar hamnar på var och en av sidorna den länkar till. Om sidan har 85 länkar så betyder det kraften av en länk per utlänk.

Om sidorna som får länkar från den första sidan inte har några andra inlänkar så är den Pagerank de kan skicka vidare minst sagt ganska begränsad om det var så att det fanns 85 länkar på den första. De har då bara 85% av 1, alltså 0.85 att fördela på de länkar som finns på sidan. Som du ser avtar Pageranken ganska snabbt och därför har smarta snubbar kommit på att man vill minimera den här effekten. Det gör man genom att länka smartare internt och det är det som kallas Pagerank Sculpting.

Om vi utgår från att startsidan på din domän är den sida vi talat om tidigare med kraften av 100 inlänkar, om det istället för 10 eller 85 länkar på den bara finns 2 blir situationen en helt annan, då går 42.5 vidare på dessa och det ska då betyda bättre resultat på dessa sidor. Nu är det ju svårt att ha bara 2 länkar på sitens startsida och det är därför folk experimenterat med bland annat nofollow, det var en lätt lösning på ett komplext problem även om det visade sig senare att det faktiskt inte fungerade. Knepet här är att från startsidan länka till de sidor som är anpassade för dina huvudsökord och bara dem, på så vis får de maximal Pagerank som din site har att erbjuda. En av de metoder som används för detta är Silo-metoden och till sist ska jag beskriva den.

Silo-metoden

Silo-metoden är en typ av Pagerank Sculpting som många förespråkar, det handlar som namnet antyder om att bygga Silos av content på siten för att maximera effekten av den inkommande Pagerank som finns. Det finns några olika typer av struktur man kan ha på sin Silo-site och jag tänkte att jag skulle beskriva en, resten är ganska naturliga fortsättningar om man väl förstått hur den första fungerar.

Vanligtvis brukar man prata om att man vill ha så platt struktur som möjligt på siten för att det ska vara en kort väg till det viktiga innehållet. T ex en webshop med en stor mängd produkter har ju ofta problemet att man måste klicka sig en hel massa steg från startsidan för att komma till den faktiska produkten. Det här försöker man motverka på många sätt, bland annat med kategorier eller olika former av sortering. Silo-metoden går faktiskt i princip ut på motsatsen. Istället för att sprida länkkraften jämnt över undersidorna sorterar man ut de viktiga och länkar bara till dessa från startsidan.

Om vi tänker oss en startsida med kraften av 1000 inkommande länkar. Den kan då skicka vidare 85% av den kraften (den har själv PR från dessa 1000 men den utgående kraften i länkarna motsvara bara 850).  Om den då bara länkar till de 5 viktigaste sidorna på siten betyder det att kraften av 170 länkar går till var och en av dessa. Vi har nu skapat första sidan på 5 st silos. Man kan se det som toppen på en silo var. Var och en av dessa länkar bara till 1 annan sida som är en naturlig fortsättning på sidan. En silo kan t ex handla om Andra Världskriget och den första sidan handlar då just om Andra Världskriget i helhet, den länkar vidare endast till sidan om 1939. Notera att sidan om 1939 får kraften av 144.5 inlänkar (85% av den kraft silons startsida fick), du kan jämföra det med alternativet att alla 10 sidor har länkar direkt från startsidan.

Vi har om vi gjort likadant i alla silos nu skapat 5 sidor med styrkan 170 vardera och 5 sidor med styrkan 144.5. Om alla dessa sidor hade länkar direkt från startsidan hade de haft (1000*85%)/10, alltså 85.

Man kan fortsätta  varje silo så djupt man vill, t ex kanske man i världskrigsexemplet vill fortsätta med övriga årtal, då ser man helt enkelt till att 1939 länkar till 1940 och enbart till den. När man kommit till botten på silon, 1945 kan tänkas, länkar den vidare till antingen startsidan eller silons toppsida (den om andra världskriget), detta för att göra något av den kraft som faktiskt finns kvar i bottensidan, vi vill inte skapa några återvändsgränder.

En liten brasklapp

Jag vill än en gång påpeka att Silo-metoden givit väldigt blandade resultat för oss och den bygger på lite felaktiga antaganden om Pagerank. Trots detta skulle jag vilja uppmuntra lite tester av detta och tar gärna emot feedback.

En naturlig följd av modellen är också Pagerank Hoarding, en modell som faktiskt inte fungerar alls. Jag kommer ta upp Hoarding i min nästa post för den som är intresserad. Om du vill läsa mer noga om Pagerankalgoritmen finns originalet faktiskt publicerat av upphovsmännen.

Magnus Bråth
Sökmotorexpert

7 kommentarer

• 

  Det får ju en att fråga, vilka fall tycker ni att detta funkar?

  Kommentar by Christian Rudolf — 14 september 2009 - 11:38

• 

  Ja det är en väldigt bra fråga, det är svårt att säga något generellt innan jag har mer kött på benen. En tendens är att på riktigt stora siter är det inget vidare medan på små funkar det bättre.

  Om man dessutom har ett huvudsökord som är mycket större än övriga vill man nog ha mer länkar till startsidan dessutom och då måste man korrigera modellen efter det.

  Kommentar by Magnus — 14 september 2009 - 12:02

• 

  Jag ser att den här strukturen (om vi tänker utanför SEO) kan fungera bra på en (exempelvis) blogg eller en sida med mycket dynamiskt content. Det jag dock funderar på är hur användbarheten och framkomligheten av sidan tar stryk om man omsätter detta i en allt för stor skala.

  Jag tror att en tanke utöver SEO ändå är på sin plats om man planerar att följa den här modellen, en sida som är omöjlig att använda men ändå bra rankad är fortfarande en värdelös webbplats för besökaren.

  Kommentar by Andreas Johansson — 14 september 2009 - 19:07

• 

  Ja du har naturligtvis rätt Andreas. Jag skulle säga att för användaren är det bara användbart då det tveklöst är sidor som ska komma i en serie.

  Precis som du säger så blir det konstigt om man kommer in på en artikel som inte har mer än en enda länk vidare och det var därför som så många använde Nofollow på sin navigering, då fanns den ju där men räknades inte (att det var ett beslut på felaktiga grunder är en annan diskussion).

  Kommentar by Magnus — 14 september 2009 - 19:21

• [...] Du sprider och fördelar din länkjuice bättre, mer länkar = mindre kraft för varje enskild länk (typ SILO). [...]

  Pingback by Använd taggar som ditt arkiv i Wordpress | cynatic.org — 25 oktober 2009 - 18:08

• [...] Google gillar. Det vore trevligt med lite råd om 301 Redirect, skriva för Google, jobba med den interna länkstrukturen [...]

  Pingback by Vad bör uppdateras i Vägledningen 24-timmarswebben? « E-staten enligt Pontus Löf — 07 juni 2010 - 22:02

• [...] Google gillar. Det vore trevligt med lite råd om 301 Redirect, skriva för Google, jobba med den interna länkstrukturen [...]

  Pingback by Vad bör uppdateras i Vägledningen 24-timmarswebben?Pontus Löf | Pontus Löf — 02 augusti 2010 - 17:05

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URL

Namn (måste anges)

E-post (publiceras inte) (måste anges)

Webbplats

Kommentar