Att investera i språk på en webbsajt är en väldigt bra investering som fler och fler sajter genomför. I dessa fall är val av språkstruktur på webbsajten avgörande för att framgångsrikt synas i sökmotorerna på de olika språk som läggs till.
Vi har tidigare skrivit om och förespråkat att investera språk. Nu är det dags fördjupa oss i vad man ska tänka på när man väljer struktur för språk på en webbsajt.
Fällor att undvika
I vårt jobb stöter vi på olika fel gällande språkstruktur. Här är de vanligaste och viktigaste:
– Unika URL:er (webbsidor)
För att en sökmotor ska lyckas indexera flera språk på en webbsajt krävs att det finns unika URL:er för varje språk och varje undersida på respektive språk. Ett vanligt fel är att använda samma URL:er för alla språk och att språkinnehållet endast avgörs av en cookie eller vilket IP man kommer ifrån. Det är bra att hjälpa användarna till rätt språk med hjälp av cookies eller IP men i grunden måste där finnas unika URL:er för varje språk.
– Sökmotorvänlig språknavigering
Om sajten har unika URL:er för varje språk är nästa vanliga problem att språknavigering inte är sökmotorvänlig. Det är t ex ganska vanligt med språknavigering i Flash eller JavaScript som sökmotorerna inte kan följa med följden att de olika språken inte blir indexerade. Det bästa är såklart att den primära språknavigering på sajten är sökmotorvänlig. Om detta inte går att lösa är en alternativ lösningen att skapa en sekundär språknavigering (t ex textlänkar i sidfoten) som sökmotorerna kan följa.
– Unika titlar
Ett annat vanligt problem är slarva med att översätta sidtitlar, ofta med följden att de olika språken får samma titlar som huvudspråket. Utan relevant översatta titlar blir det svårt för sökmotorerna att klassificera innehållet vilket gör att man inte syns på lokala sökord trots en annars väl översatt sajt.
En annan, i sammanhanget, viktig sak är att analysera vilka lokala sökord man ska satsa på. Det fungerar oftast inte att rakt av översätta en sajt utan man måste kontrollera vilka sökord som är relevanta för respektive språk.
– Ett språk på flera marknader
Det finns många språk som talas på mer än en marknad, t ex engelska i bland annat UK, USA och Kanada. Om man marknadsför sig på olika marknader är det vanligt att man tar samma engelska innehåll som man använt tidigare och lägger upp på nytt, t ex att på både:
example.com
och
example.com/ca/
finns samma engelska innehåll. Detta innebär att det skapas duplicerat innehåll vilket skadar sajten. Grundlösningen på detta är att från början skapa unikt innehåll på båda ställen, dvs när man lanserar example.com/ca/ så skriver man om innehållet. Det finns även andra mer tekniska lösningar för hantera detta problem som vi lämnar till ett framtida inlägg.
Subdomän eller suffix
Det två vanligaste sätten att bygga språkstruktur är med subdomän (sv.example.com) eller med språksuffix (example.com/sv/). Både fungerar väl från ett sökmotorperspektiv.
Huvudfördel med subdomän:
– Gör det möjligt att ranka med två sajter i sökresultat då sökmotorn ser det som två skilda domäner
Huvudfördel med suffix:
– En sökmotor ger en domän ett visst förtroende (trust). Detta förtroende transporteras ner till övriga språk när man använder suffix för språk men inte om man använder en subdomän. Förtroende ska skiljas från ren länkkraft som transporteras på ett bra sätt i båda varianter.
Generellt brukar vi rekommendera en lösning med suffix framför subdomän.
Ange språk
Det finns olika sätt att aktivt ange för en sökmotor vilket språk en webbsida är på, t ex via Google Webmaster Tool eller Meta Language. Det viktigaste och bästa sättet att ange en webbsidas språk är dock att säkerställa en bra översatt sida med relevant titel, Meta Description osv. Om du översätter en webbsida på ett bra sätt till danska men av misstag anger i Meta Language att den är på norska kommer Google ändå indexera den som dansk.
Det skadar på inget sätt att även ange språk i t ex Google Webmaster Tool och Meta Language så gör gärna detta också. Men det viktiga är som sagt att ha en väl översatt sajt.
En annan ofta förekommande frågeställning på detta ämne är hur man ska ange ett språk. Om en engelsk sajt blir översatt till svenska kan man se följande valda lösningar:
example.com/sv/
example.com/se/
example.com/svenska/
example.com/swedish/
example.com/language3/
Från ett rent sökmotorperspektiv spelar det inte någon roll vad du väljer. Återigen, så länge sajten är översatt på rätt sätt kommer Google förstå vilket språk det handlar. Dock rekommenderar vi från ett generellt webbperspektiv att man ska använda den officiella ISO-språkkoden vilket i svenskans fall är ”sv”.
Gillade du denna artikel så läs rekommenderar jag även Investera i språk.
Sidan är senast uppdaterad 2019-08-16
Med risk för att låta galen.
Har du testat suffix och subdomän samtidigt?
Det skulle innebära att suffixet inte gör något, det finns inga egna värden i att ha suffixet där utan det handlar om att det ska ärva övriga sitens positiva egenskaper och bidra till att siten är stor. Detta händer ju inte på subdomän, med eller utan suffixet.
Under höstens SEO konf i Stockholm(den som Simon ordnar) hade de en engelsk pokerseo som körde bägge, därav min fråga.
Verkade funka för honom när han visade exempel
Jo, man kan ju förstås ha vilka kataloger som helst på sina subdomäner men Google har inga problem att förstå vilket språk det handlar om så det finns eg ingen anledning att vara extra tydlig.
Hej Christian
Tack för dina kommentarer.
Precis som Magnus, ser jag heller ingen anledning att köra både och (även om det såklart inte skadar). Men det skulle vara intressant att få veta vilka fördelar som den engelska PokerSEOn hävdade fanns med att köra både och. Framgick det?
Hej,
Jätteintressant inlägg! I skrivande stund funderar jag mycket över hur jag gör min site tillgänglig på flera språk och samtidigt gör en bra SEO. Idag använder jag mig av wordpress som verktyg och ett plugin som heter ”global translator” (wpgt) med google som ”översättningsmotor”. Ngt jag undrar över är om det finns några nackdelar/att tänka på, när man översätter en sida på detta viset?
Hej Nils
Tack för din kommentar.
Vi har väldigt dålig erfarenhet av att använda Googles översättningsmotor. Språkligt blir resultatet dåligt och det går inte att ranka bra på konkurrensutsatta sökord. Det kan till och med bli så att ditt riktiga svenska innehåll drabbas negativt av detta då Google kan sänka ”kvalitetsbetyget” på din domän generellt. Som vårt tips är att alltid använda sig av unikt skrivna/översatta texter. Använd inte översättningsverktyg.
Jag är väldigt nyfiken på att läsa det framtida/oskrivna inlägget du refererar till under rubriken ”Ett språk på flera marknader”. Det är en fråga som orsakat mig huvudbry länge…
Hur gör vi när vi vill säga samma sak på samma språk (t ex spanska i nästa hela Syd- och Mellanamerika)? Hur stor måste skillnaderna vara för att inte Google ska bedöma det som fusk/spam?
Hej Sofia
Förstår att det orsakar dig mycket huvudbry då det är komplext.
Skillnaderna måste vara stora om du vill kunna dra fördelar av det SEO-mässigt. T ex är ju argentinsk spanska något annorlunda än vanlig spanska. Mitt tips för att säkerställa att den argentinska-delen av sajten skiljer sig från den spanska är att ge en argentinsk översättare uppgiften att översätta sajten från engelska. Då kommer det skilja sig tillräckligt mycket mot det vanliga spanska.
Om detta är för mycket jobb och du kan leva med att inte dra extra fördelar SEO-mässigt kan du sätta canonical tag på de språk/länder som använder samma spanska version som finns sedan tidigare till den ursprungliga spanska delen. Detta berättar för Google att det är ”medvetet” duplicerat innehåll och att det inte är ”fusk/spam” som du skriver.
Tack för snabbt svar, men det är ungefär vad jag kommit fram till hittills… Det verkar dessutom som att det råder väldigt skilda uppfattningar om vad om är ”tillräckligt olika”. Vad jag skulle vilja vet är vad straffet från Google idag skulle innebära om jag publicerade i princip exakta kopior av sajten för olika länder.
Kan man istället för att sätta canonical tags, för att be Google bortse ifrån vissa versioner, sätta någon slags ”detta är originalet”-tagg så att jag kan publicera kopior, men som Google inte behöver titta på så länge de är kopior.
Vad jag är ute efter är att:
1. Snabbt kunna publicera en sajt i t ex Argentina
(och eftersom jag har en europeisk spansk version, använda denna).
2. Sedan göra sajten tillgänglig till en redaktör/översättare i Argentina som får omarbeta innehållet, och själva ta ansvar för sitt SEO-arbete.
Canonical är faktiskt just det, en tagg som berättar vad som är orginalet.
Hej,
Vi kör med suffixmodellen på en sajt. Något jag har funderat på är om den extra nivån i url strukturen påverkar. Google rankar ju keywords som kommer tidigare i url:en högre väl?
Tex:
http://www.somedomain.com/keyword
http://www.somedomain/language/keyword
Borde inte alternativ ett här värderas högre eftersom det kommer tidigare i url:en?
Magnus,
Vår erfarenhet är att det spelar ingen roll var sökordet kommer i URL:en. Undantaget är om man har en absurt lång URL som gör det svårt för sökmotorn att indexera den pga längden. Och extremt långa URL:er är ju ej heller att önska av andra skäl, t ex användarvänlighet. Men i ditt exempel ovan skulle jag säga att det spelar absolut ingen roll.
Michael,
Ah, jag som alltid trott (har för mig att jag läst det) att man ska lägga nyckelorder så tidigt i urlen som möjligt.
Så skillnaden mellan två följande url:en borde inte vara så stor:
http://www.domain.com/language/products/product-name
http://www.domain.com/language/product-name
Här vill man såklart att sidan med produkten ska komma så tidigt som möjligt i sökningarna. Vi håller på att ta fram en ny site där man tar bort products delen för att förtydliga sökorden men det är kanske inte så viktigt då?
magnus
Hej igen Magnus,
I ditt exempel ovan är vår bedömning att det rent rankingmässigt inte kommer spela någon som helst roll vilken lösning ni väljer. Personligen tycker jag dock alltid att det är bättre och snyggare med korta URL:er så jag hade valt den korta varianten i alla fall. Men inte av rankingskäl. Ni kommer ha lika goda förutsättningar att ranka på produktens namn oavsett vilken URL av de två ovan ni väljer.
När det gäller titel och H1 är det såklart inte samma sak som med URL. Där spelar det självklart roll att sökordet kommer tidigt. Men det är ju annan femma.
Tackar för intressant läsning!
Hej Michael,
Råkade hamna här då jag är nyfiken på vart i koden samt på villken
sidan man stoppar in canonical taggen ? Jag har det problemet att efter det att Crystone strulat med DNS:er så kunde inte google hitta min domän till och från under en 2-veckors period. Det fick till följd att sidan gick från stabil 4:a till >100 i ranking . Nu ser jag att det är Nr: 33 men den rankar inte på första sidan utan på en kategori sida osv. Tänkte om canonical-tag kunde lösa/hjälpa mig att få google att indexera första sidan i stället , eller hur gör jag?
Mvh- Sören
Sören,
Som du beskriver ditt problem tror jag inte att en Cannocial är lösningen. Behöver dock veta lite mer detaljer för att kunna säga något mer initierat.
Gällande Cannoical-taggen så placerar du den i Head-taggen på den sida du anser är duplicerad (i ditt fall kategorisidan). Så här ser Cannonical-taggen ut:
Återigen, jag tror inte att en Cannonical-tagg är lösningen på ditt problem.
[…] har tidigare skrivit om fördelarna med att investera i språk samt val av språkstruktur. Nu är det dags för tredje och sista inlägget i denna serie kring språk och […]