Vad är bounce rate i Google Analytics?

Bounce rate är ofta ett ämne som det pratas om när Google Analytics kommer på tal, och för att du ska kunna delta i diskussionerna behöver du först och främst fråga dig detta: Har jag koll på vad en bounce är?

Bounce rate, eller avvisningsfrekvens som det heter på svenska, är en av de mest diskuterade mätetalen i Google Analytics (GA) men samtidigt en av de mest svårbegripliga. Jag har märkt under min tio veckors praktik som webbanalytiker här på Pineberry att bounce rate varit ett stort frågetecken och utropstecken många gånger. Det jag har lärt mig är vikten av att använda bounce rate i samband med syftet. Eftersom syftet för sajter samt för enskilda sidor varierar.

Bounce Rate i Google Analytics

Bounce rate är oftast det första som fångar Google Analytics användarens öga. Det är oftast det mätetal som vi utgår från när vi bedömer sajtens utveckling och framgång. Det är även det mätetal som kan etsa sig fast i användarens sinnen. “Den får absolut inte vara för hög!”, har jag ibland hört. Men detta är oftast taget ur sitt sammanhang eftersom bounce rate är mer komplext än bara ett mätetal som ska spegla webbplatsens framgång. Att bounce rate är hög behöver inte betyda att det är dåligt och att den är låg behöver inte innebära att det är bra för den delen. För att utveckla det behöver vi reda ut vad en bounce är.

Vad är en bounce?

Det blir en bounce när en session enbart innehåller en interaktionsträff (ex, sidvisning) som skickas in till GA. Med mer begripliga ord blir det en bounce när en besökare kommer in till en sajt och sedan lämnar den, utan att ha gjort någonting mer. Det betyder att även om besökaren kommer in till sajten, läser genomgående vad som står under tio minuter och därefter lämnar sajten kommer det registreras en bounce. Detta beror på att det inte skickas in någon mer interaktionsträff till GA under de tio minuterna som standard.

Bounce rate är då procentsatsen av sessioner som kommer till sajten men sedan lämnar efter bara en interaktionsträff.

Bounce rate ger en generell bild över hur engagerande sajten är som helhet. Det ger en indikation, ingenting annat. En sajt kan ha fler sidor som kan påverka hur besökarna upplever sajten och kommer därför påverka den genomsnittliga avvisningsfrekvensen för sajten. Men den generella bilden säger ingenting om hur enskilda sidor eller källor presterar vilket kan göra den generella avvisningsfrekvensen otydlig.

Därför behöver man titta närmare och jämföra bounce rate för respektive sida och källa för att få en bättre bild över hur de presterar. Då kan man istället få en bättre förståelse kring sidornas syfte och hur det kommer sig att besökare lämnar just den sidan eller navigerar sig vidare därifrån.

Är hög bounce rate dåligt?

Det behöver det inte vara. Vad har sidan för syfte? Är det en e-handel som säljer strumpor så kan hög bounce rate tyda på att det är något som inte stämmer med sidan. Eventuellt att den inte är tillräckligt engagerande för besökaren. Eller kan det vara så att enstaka sidor har hög bounce rate? Exempelvis kontaktsidan? Det kan i så fall innebära att besökaren sökte efter kontaktinformation till de som säljer strumpor och kom till rätt sida och fick all den information som behövdes. De kunde därför lämna sajten utan att ha gjort någonting mer. Detta indikerar i så fall på att kontaktsidan med hög bounce rate fyller sitt syfte. Men detta kommer ändå att påverka den genomsnittliga bounce rate för sajten.

För sajter som exempelvis krisinformation.se är det huvudsakliga målet att informera besökarna om viktig information. De ska få informationen snabbt och effektivt utan att behöva navigera sig bland flertalet sidor för att hitta det de söker. Här är hög bounce något man i så fall eftersträvar.

För att göra analysarbetet något smidigare kan man lägga till anpassade alerts i Google Analytics som notifierar när den antingen blir för hög eller för låg.

Är låg bounce rate bra?

Givetvis är låg bounce rate bra om sajten har som syfte att fånga besökarnas intresse så att de vill besöka fler sidor på sajten. För e-handelssajter som oftast har olika produkter och tjänster de erbjuder på fler olika sidor, är det viktigt för dem att besökarna känner sig intresserade och vill veta mer och därför navigerar sig runt på sajten för att slutligen genomföra ett köp.

Men låg bounce rate är inte alltid en fröjd för ögat. Det kan vara missvisande och kan tyda på ett spårningsfel. Jag har sett många gånger att det ligger dubbla spårningsskript på sajter som gör att dubbla sidvisningar skickas in, detta påverkar bounce rate. Vilket bilden nedan visar.

Låg Bounce rate i Google Analytics

Dessutom påverkas bounce rate som standard av event som skickas in till GA. Event är interaktioner som kan ske på sajten och det kan till exempel vara en chatt som man satt eventspårning på. Och som standard är event icke-interaktionsevent med false som defaultvärde. Det betyder att dessa kommer att påverka bounce rate.

Om besökare kommer in till startsidan och chatten visas och sedan lämnar besökaren sajten så kommer sessionen inte att räknas som en bounce. Eftersom när chatten visas så räknas det som en interaktion. Även om besökaren själv inte har triggat igång den. Om värdet istället är satt till true ses detta inte som en interaktion och kan därför bli en bounce om användaren inte gör något mer.

Se det utifrån syftet!

I denna artikel vill jag lyfta upp vikten av att använda bounce rate i samband med syftet. Eftersom syftet för sajten samt för enskilda sidor varierar. Det beror därför på om hög eller låg bounce rate är bra eller dåligt.

Innan du bestämmer dig för att din bounce rate är bra eller dålig, titta närmare och jämför med syftet för enskilda sidor eller källor.

Om du skulle ha eventuella frågor kring bounce rate får du gärna kommentera här nedan eller kontakta oss här!